RASSTANDARD
Taget från SKK:s hemsida.
Ursprungsland/hemland: Tyskland
Användningsområde: Sällskap
FCI-Klassifikation: Grupp 2, sektion 1
Bakgrund/ändamål: Runt förra sekelskiftet fanns dvärgpinschern i stort antal. Stamboken från 1925 innehåller redan 1.300 exemplar. Ur de många färgvarianterna avlade man, som hos pinschern, på svart med ljusare tanteckning och enfärgat röda till bruntoniga hundar.
Helhetsintryck: Dvärgpinschern skall vara en förminskad avbild av pinschern utan att ge ett dvärgartat intryck. Dess eleganta, kvadratiska byggnad syns tydligt under den korta släta pälsen.
Viktiga måttförhållanden: Dvärgpinschern skall vara så kvadratisk som möjligt. Huvudets hela längd (från nosspets till nackknöl) skall motsvarahälften av ryggens längd (från manke till svansansättning). Uppförande/karaktär: Dvärgpinschern är livlig, temperamentsfull, självsäker och balanserad. Detta gör den till en trevlig familje- och sällskapshund.
Huvud
Skallparti: Skallpartiet skall vara kraftigt och långsträckt utan starkt framträdande nackknöl. Pannan skall vara flat, utan rynkor och löpa parallellt med nosryggen.
Stop: Stopet skall vara lätt, men ändå tydligt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart och välutvecklad.
Nosparti: Nospartiet skall sluta i en trubbig kil. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara svarta, strama och sluta tätt intill käkarna. Mungiporna skall vara strama.
Käkar/Tänder: Under- och överkäkarna skall vara kraftiga. Det fulltaliga saxbettet skall vara kraftigt med rent vita tänder. Tuggmuskulaturen skallvara kraftigt utvecklad utan störande kindbildning.
Ögon: Ögonen skall vara mörka och ovala. Ögonkanterna skall vara svarta och åtliggande.
Öron: Öronen skall vara ståndöron eller hängande framåtvikta öron. De hängande öronen skall vara högt ansatta, v-formade och öronensinre kant skall ligga mot kinderna och vara riktade framåt mot tinningarna. Vikningen skall vara parallell och inte ligga ovanför skallens plan.
Hals: Halsen skall vara ädelt böjd och inte för kort. Den skall harmoniskt och jämnt övergå i manken. Halsen skall vara torr utan löst halsskinn eller hakpåse. Halshuden skall vara stram och utan rynkor.
Kropp
Rygglinje: Rygglinjen skall från manken slutta något bakåt.
Manke: Manken skall utgöra överlinjens högsta punkt.
Rygg: Ryggen skall vara kraftig, kort och stram.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kraftigt. Avståndet från sista revbenet till höften skall vara kort, varvid hunden verkar kompakt.
Kors: Korset skall vara lätt rundat och omärkligt övergå i svansansättningen.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara måttligt bred, vara oval i genomskärning och nå till armbågarna. Förbröstet skall vara markant utvecklatgenom bröstbensknappen.
Underlinje: Flankerna skall inte vara överdrivet uppdragna utan bilda en vackert böjd linje.
Svans: Svansen skall vara naturlig (okuperad). En svans som är formad som en sabel eller skära eftersträvas.
Extremiteter
Framställ: Framstället skall sett framifrån vara kraftigt, rakt och inte trångt ställt. Underarmarna skall sedda från sidan vara raka.
Skulderblad: Skulderbladen skall ligga fast an mot bröstkorgen. Skuldrorna skall vara väl musklade på bägge sidor om skulderbladen och nåöver bröstkotornas taggutskott. De skall vara så snedställda som möjligt och väl tillbakalagda. Vinkeln mot horisontallinjen skall vara ca 50 grader.
Överarm: Överarmarna skall ligga väl an mot kroppen. De skall vara kraftiga och muskulösa. De skall vara vinklade ca 95-105 grader mot skulderbladen.
Armbåge: Armbågarna skall ligga korrekt an och varken vara utåt- eller inåtvridna.
Underarm: Underarmarna skall vara kraftigt utvecklade och väl musklade. Sedda framifrån och från sidorna skall de vara fullkomligt raka.
Handlov: Handlovarna skall vara kraftiga och stadiga.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara kraftiga och något fjädrande. Sedda framifrån skall de vara lodräta, sedda från sidan skall de varanågot snedställda.
Framtassar: Framtassarna skall vara korta och runda med välvda och tätt intill varandra liggande tår (kattfötter). Trampdynorna skall vara hårda.Klorna skall vara korta, svarta och starka.
Bakställ
Bakbenen skall sedda från sidan vara snedställda. Sedda bakifrån skall de vara parallella och inte trångt ställda.
Lår: Låren skall vara måttligt långa. De skall vara breda med kraftig muskulatur.
Knäled: Knäna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.
Underben: Underbenen skall vara långa, kraftiga, seniga och övergå i kraftfulla hasor.
Has: Hasorna skall vara utpräglat vinklade, kraftiga och stabila samt varken vara inåt- eller utåtriktade.
Mellanfot: Mellanfötterna skall vara lodrätt ställda.
Baktassar: Baktassarna skall vara något längre än framtassarna. De skall ha välvda och tätt intill varandra liggande tår. Klorna skall vara kortaoch svarta.
Rörelser: Dvärgpinschern är en travare. Ryggen skall förbli fast och relativt stadig i rörelse. Rörelserna skall vara harmoniska, säkra, kraftfulla, fria och marktäckande. Typiskt trav har god steglängd, är avspänt och flytande med kraftigt påskjut och fria frambensrörelser.
Hud: Huden skall ligga stram på hela kroppen.
Päls
Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort och tät. Den skall ligga slätt intill kroppen och vara glänsande. Det får inte finnas några kala ställen.
Färg
Enfärgat: Hjortröd, rödbrun till mörkrödbrun
Svart med tanteckning: Lacksvart päls med röda eller rostbruna tecken. Eftersträvansvärt är så mörka, djupa och skarpt avgränsade tecken som möjligt. Tecknen skall finnas över ögonen, på halsens undersida, mellanhänderna, tassarna, insidan av bakbenen och under svansen. Det skall finnas två likadana, klart avgränsade trekanter i bringan.
Storlek/vikt
Mankhöjd: Hanhundar och tikar: 25-30 cm
Vikt: Hanhundar och tikar: 4-6 kg
Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållandetill graden av avvikelse.
- grov eller tunn, låg- eller högställd
- grov eller rund skalle
- pannrynkor
- kort, spetsigt eller smalt nosparti
- tångbett
- ljusa ögon; för små eller för stora ögon
- lågt ansatta eller mycket långa, olikt burna öron
- hakpåse
- för lång, uppdragen eller svag rygg
- karprygg
- sluttande kors
- långa tassar
- passgång
- trippande rörelser
- tunn päls
- stickelhår, ålstreck, mörk sadel och urblekt eller ljus päls
- mankhöjd som över eller underskrider den i standarden föreskrivna med upp till 1 cm
Allvarliga fel
- bristande könsprägel
- lätt kroppsbyggnad
- äppelhuvud
- avsaknad av parallella linjer i huvudet
- utåtvridna armbågar
- underställt bakställ
- rakt eller hjulbent bakställ
- inåtvridna hasor
- mankhöjd som över eller underskrider den i standarden föreskrivna med mer än 1 cm men mindre än 2 cm
Diskvalificerande fel
- missbildningar av varje slag
- otypisk
- bettfel som över-, under- eller korsbett
- enskilda grava fel som konstruktions-, päls- och färgfel
- mankhöjd som över eller underskrider den i standarden föreskrivna med mer än 2 cm
- skyggt, aggressivt, ilsket, överdrivet misstänksamt, nervöst uppträdande
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
Ursprungsland/hemland: Tyskland
Användningsområde: Sällskap
FCI-Klassifikation: Grupp 2, sektion 1
Bakgrund/ändamål: Runt förra sekelskiftet fanns dvärgpinschern i stort antal. Stamboken från 1925 innehåller redan 1.300 exemplar. Ur de många färgvarianterna avlade man, som hos pinschern, på svart med ljusare tanteckning och enfärgat röda till bruntoniga hundar.
Helhetsintryck: Dvärgpinschern skall vara en förminskad avbild av pinschern utan att ge ett dvärgartat intryck. Dess eleganta, kvadratiska byggnad syns tydligt under den korta släta pälsen.
Viktiga måttförhållanden: Dvärgpinschern skall vara så kvadratisk som möjligt. Huvudets hela längd (från nosspets till nackknöl) skall motsvarahälften av ryggens längd (från manke till svansansättning). Uppförande/karaktär: Dvärgpinschern är livlig, temperamentsfull, självsäker och balanserad. Detta gör den till en trevlig familje- och sällskapshund.
Huvud
Skallparti: Skallpartiet skall vara kraftigt och långsträckt utan starkt framträdande nackknöl. Pannan skall vara flat, utan rynkor och löpa parallellt med nosryggen.
Stop: Stopet skall vara lätt, men ändå tydligt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart och välutvecklad.
Nosparti: Nospartiet skall sluta i en trubbig kil. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara svarta, strama och sluta tätt intill käkarna. Mungiporna skall vara strama.
Käkar/Tänder: Under- och överkäkarna skall vara kraftiga. Det fulltaliga saxbettet skall vara kraftigt med rent vita tänder. Tuggmuskulaturen skallvara kraftigt utvecklad utan störande kindbildning.
Ögon: Ögonen skall vara mörka och ovala. Ögonkanterna skall vara svarta och åtliggande.
Öron: Öronen skall vara ståndöron eller hängande framåtvikta öron. De hängande öronen skall vara högt ansatta, v-formade och öronensinre kant skall ligga mot kinderna och vara riktade framåt mot tinningarna. Vikningen skall vara parallell och inte ligga ovanför skallens plan.
Hals: Halsen skall vara ädelt böjd och inte för kort. Den skall harmoniskt och jämnt övergå i manken. Halsen skall vara torr utan löst halsskinn eller hakpåse. Halshuden skall vara stram och utan rynkor.
Kropp
Rygglinje: Rygglinjen skall från manken slutta något bakåt.
Manke: Manken skall utgöra överlinjens högsta punkt.
Rygg: Ryggen skall vara kraftig, kort och stram.
Ländparti: Ländpartiet skall vara kraftigt. Avståndet från sista revbenet till höften skall vara kort, varvid hunden verkar kompakt.
Kors: Korset skall vara lätt rundat och omärkligt övergå i svansansättningen.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara måttligt bred, vara oval i genomskärning och nå till armbågarna. Förbröstet skall vara markant utvecklatgenom bröstbensknappen.
Underlinje: Flankerna skall inte vara överdrivet uppdragna utan bilda en vackert böjd linje.
Svans: Svansen skall vara naturlig (okuperad). En svans som är formad som en sabel eller skära eftersträvas.
Extremiteter
Framställ: Framstället skall sett framifrån vara kraftigt, rakt och inte trångt ställt. Underarmarna skall sedda från sidan vara raka.
Skulderblad: Skulderbladen skall ligga fast an mot bröstkorgen. Skuldrorna skall vara väl musklade på bägge sidor om skulderbladen och nåöver bröstkotornas taggutskott. De skall vara så snedställda som möjligt och väl tillbakalagda. Vinkeln mot horisontallinjen skall vara ca 50 grader.
Överarm: Överarmarna skall ligga väl an mot kroppen. De skall vara kraftiga och muskulösa. De skall vara vinklade ca 95-105 grader mot skulderbladen.
Armbåge: Armbågarna skall ligga korrekt an och varken vara utåt- eller inåtvridna.
Underarm: Underarmarna skall vara kraftigt utvecklade och väl musklade. Sedda framifrån och från sidorna skall de vara fullkomligt raka.
Handlov: Handlovarna skall vara kraftiga och stadiga.
Mellanhand: Mellanhänderna skall vara kraftiga och något fjädrande. Sedda framifrån skall de vara lodräta, sedda från sidan skall de varanågot snedställda.
Framtassar: Framtassarna skall vara korta och runda med välvda och tätt intill varandra liggande tår (kattfötter). Trampdynorna skall vara hårda.Klorna skall vara korta, svarta och starka.
Bakställ
Bakbenen skall sedda från sidan vara snedställda. Sedda bakifrån skall de vara parallella och inte trångt ställda.
Lår: Låren skall vara måttligt långa. De skall vara breda med kraftig muskulatur.
Knäled: Knäna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.
Underben: Underbenen skall vara långa, kraftiga, seniga och övergå i kraftfulla hasor.
Has: Hasorna skall vara utpräglat vinklade, kraftiga och stabila samt varken vara inåt- eller utåtriktade.
Mellanfot: Mellanfötterna skall vara lodrätt ställda.
Baktassar: Baktassarna skall vara något längre än framtassarna. De skall ha välvda och tätt intill varandra liggande tår. Klorna skall vara kortaoch svarta.
Rörelser: Dvärgpinschern är en travare. Ryggen skall förbli fast och relativt stadig i rörelse. Rörelserna skall vara harmoniska, säkra, kraftfulla, fria och marktäckande. Typiskt trav har god steglängd, är avspänt och flytande med kraftigt påskjut och fria frambensrörelser.
Hud: Huden skall ligga stram på hela kroppen.
Päls
Pälsstruktur: Pälsen skall vara kort och tät. Den skall ligga slätt intill kroppen och vara glänsande. Det får inte finnas några kala ställen.
Färg
Enfärgat: Hjortröd, rödbrun till mörkrödbrun
Svart med tanteckning: Lacksvart päls med röda eller rostbruna tecken. Eftersträvansvärt är så mörka, djupa och skarpt avgränsade tecken som möjligt. Tecknen skall finnas över ögonen, på halsens undersida, mellanhänderna, tassarna, insidan av bakbenen och under svansen. Det skall finnas två likadana, klart avgränsade trekanter i bringan.
Storlek/vikt
Mankhöjd: Hanhundar och tikar: 25-30 cm
Vikt: Hanhundar och tikar: 4-6 kg
Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållandetill graden av avvikelse.
- grov eller tunn, låg- eller högställd
- grov eller rund skalle
- pannrynkor
- kort, spetsigt eller smalt nosparti
- tångbett
- ljusa ögon; för små eller för stora ögon
- lågt ansatta eller mycket långa, olikt burna öron
- hakpåse
- för lång, uppdragen eller svag rygg
- karprygg
- sluttande kors
- långa tassar
- passgång
- trippande rörelser
- tunn päls
- stickelhår, ålstreck, mörk sadel och urblekt eller ljus päls
- mankhöjd som över eller underskrider den i standarden föreskrivna med upp till 1 cm
Allvarliga fel
- bristande könsprägel
- lätt kroppsbyggnad
- äppelhuvud
- avsaknad av parallella linjer i huvudet
- utåtvridna armbågar
- underställt bakställ
- rakt eller hjulbent bakställ
- inåtvridna hasor
- mankhöjd som över eller underskrider den i standarden föreskrivna med mer än 1 cm men mindre än 2 cm
Diskvalificerande fel
- missbildningar av varje slag
- otypisk
- bettfel som över-, under- eller korsbett
- enskilda grava fel som konstruktions-, päls- och färgfel
- mankhöjd som över eller underskrider den i standarden föreskrivna med mer än 2 cm
- skyggt, aggressivt, ilsket, överdrivet misstänksamt, nervöst uppträdande
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
RASBESKRIVNING
Taget från Dvärgpinscherklubbens hemsida.
Dvärgpinscher är en underbar ras, men inte en hund för alla. Dvärgpinschern lämpar sig bäst till en vad beträffar hund relativt erfaren eller en väl påläst/vetgirig ägare. En Dvärgpinscher är kvicktänkt, intelligent, nyfiken och har ofta en egen uppfattning om hur saker och ting ska göras. Dvärgpinschern är ofta snabb att finna och utnyttja sin ägares svaga punkter om vi inte är uppmärksamma. En Dvärgpinscher kan skälla men är absolut inte skällig. Den nöjer sig oftast med ett varningsskall för att påkalla sin ägares uppmärksamhet när den anser att detta behövs. Dvärgpinscher är stolt och vänlig men skulle enligt den tidigare rasstandarden vara något reserverad mot främlingar, den ska dock absolut inte vara rädd eller visa aggressivitet! Det är nämligen viktigt att dagens hundar är sociala och vänligt inställda till människor på ett balanserat sätt, för att trivas och må bra i vårt samhälle. Dvärgpinschervalpen är oerhört receptiv och det är således mycket viktigt att den får riktigt med god miljö –och socialträning så att det reserverade draget inte blir för dominant. I första hand fäster sig dock Dvärgpinschern vid den egna familjen och familjens vänner. En Dvärgpinscher har en mycket stor tilltro på sin egen förmåga och rör sig gärna över stora ytor långt ifrån föraren när den är lös. Varpå rekommendationen är att du som ägare till en Dvärgpinscher tidigt tränar din hund på att den gör säkrast i att hålla reda på dig . . .
Som Dvärgpinscherägare bör man vara väl medveten om rasens krav på att det finns en klar och tydlig rangordning i flocken/familjen. Är man inte ur hundperspektiv en tydlig och rättvis ledare kan Dvärgpinschern snart försöka ta över ansvaret och träda in som flockledare. Vid all inlärning och träning av Dvärgpinscher är motivation ledordet. Man kan aldrig tvinga en Dvärgpinscher till ovillkorlig lydnad, varför mjuka dressyrmetoder som bygger på kontakt och positivbelöning fungerar bra. När man väl vunnit Dvärgpinscherns förtroende och förtjänat dess kärlek är den oerhört lojal och kan vara mycket samarbetsvillig En Dvärgpinscher har oftast ett mycket gott självförtroende och tar många gånger plats som ledare tillsammans med andra hundar, trots att de kanske är både äldre och större. Dvärgpinschern trivs bäst i ett nära samspel med sin familj. Den vill således inte känna sig utanför de aktiviteter familjen förtar sig. Det är därför viktigt att tidigt påbörja ensamhetsträning i mycket, mycket korta doser, gärna flera gånger dagligen. Till en början räcker det med några sekunder, gärna så ofta som möjligt för att successivt utökas. Dvärgpinschern är lekfull högt upp i åren och mognar sent, först vid 3-4 års ålder kommer den till sin verkliga rätt. Även om Dvärgpinschern redan vid 2 års ålder känns relativt färdig vittnar många Dvärgpinscherägare om att det skett ytterligare en mognadsförändring efter 3 års ålder. Med barn kan Dvärgpinschern vara helt underbar, men den accepterar ingen orättvis behandling med ojusta tag från någon, vare sig vuxen eller barn. Lämna aldrig barn ensamma med en hund och lär barnen att tyda och respektera hundens signaler och rätt till en fristad. Dvärgpinschern kräver ett visst mått av såväl fysisk som mental träning för att må bra. Det är dock viktigt för en Dvärgpinscher att lära sig att koppla av som att få aktivering. En Dvärgpinscher är en hund som ska kunna koppla av när inget händer, men som ger järnet när det gäller. Många Dvärgpinschrar säljer sin själ för en godbit och i princip finns det inga gränser för vad en Dvärgpinscher kan lära sig. Man kommer emellertid inte lång med monotona träningsmetoder utan riklig positiv förstärkning. Dvärgpinschern vill gärna vara till lags — men, helst på sina egna villkor. Det gäller således att träna en Dvärgpinscher med fantasi och inlevelseförmåga i kombination med ett tydligt ledarskap. Som förare gäller det således att fundera ut olika sätt att motivera hunden för att få den att göra som man vill. Dvärgpinschern accepterar inte hård och okänslig behandling, vilket absolut inte betyder ett liv utan krav, men kraven ska vara anpassade så att en stolt och vacker varelse som en Dvärgpinscher kan acceptera dessa. En Dvärgpinscher fostras och lär bäst genom omväxlande lek, kel, fasthet, konsekvens, förståelse och en stor dos humor. Dvärgpinschern är lättlärd och har en snabb uppfattningsförmåga varpå det är lätt att ha för bråttom, vilket kan ge bakslag i form av en rastlös otrygg hund, eller en hund som helt enkelt tröttnar och lägger av. Kom därför ihåg att skynda långsamt och ofta gå tillbaks i träningen samt var alltid generös med beröm och belöningar. Träna aldrig långa pass med en Dvärgpinscher som snabbt kan bli uttråkad. Det är oerhört viktigt att träningen och samvaron med ledaren är så rolig och stimulerande som möjligt! Det är träningen och samvaron med föraren som ska vara det absolut roligaste och ut hundens synpunkt det mest givande i vardagen. En Dvärgpinscher vill gärna vara med i händelsens centrum och passar därför en aktiv familj bra. Det finns egentligen inget som talar emot Dvärgpinschern vad beträffar dess kapacitet att lyckas inom de flesta av hundsportens grenar. Faktum är att det finns goda föredömen inom många grenar.
Dvärgpinscher är en underbar ras, men inte en hund för alla. Dvärgpinschern lämpar sig bäst till en vad beträffar hund relativt erfaren eller en väl påläst/vetgirig ägare. En Dvärgpinscher är kvicktänkt, intelligent, nyfiken och har ofta en egen uppfattning om hur saker och ting ska göras. Dvärgpinschern är ofta snabb att finna och utnyttja sin ägares svaga punkter om vi inte är uppmärksamma. En Dvärgpinscher kan skälla men är absolut inte skällig. Den nöjer sig oftast med ett varningsskall för att påkalla sin ägares uppmärksamhet när den anser att detta behövs. Dvärgpinscher är stolt och vänlig men skulle enligt den tidigare rasstandarden vara något reserverad mot främlingar, den ska dock absolut inte vara rädd eller visa aggressivitet! Det är nämligen viktigt att dagens hundar är sociala och vänligt inställda till människor på ett balanserat sätt, för att trivas och må bra i vårt samhälle. Dvärgpinschervalpen är oerhört receptiv och det är således mycket viktigt att den får riktigt med god miljö –och socialträning så att det reserverade draget inte blir för dominant. I första hand fäster sig dock Dvärgpinschern vid den egna familjen och familjens vänner. En Dvärgpinscher har en mycket stor tilltro på sin egen förmåga och rör sig gärna över stora ytor långt ifrån föraren när den är lös. Varpå rekommendationen är att du som ägare till en Dvärgpinscher tidigt tränar din hund på att den gör säkrast i att hålla reda på dig . . .
Som Dvärgpinscherägare bör man vara väl medveten om rasens krav på att det finns en klar och tydlig rangordning i flocken/familjen. Är man inte ur hundperspektiv en tydlig och rättvis ledare kan Dvärgpinschern snart försöka ta över ansvaret och träda in som flockledare. Vid all inlärning och träning av Dvärgpinscher är motivation ledordet. Man kan aldrig tvinga en Dvärgpinscher till ovillkorlig lydnad, varför mjuka dressyrmetoder som bygger på kontakt och positivbelöning fungerar bra. När man väl vunnit Dvärgpinscherns förtroende och förtjänat dess kärlek är den oerhört lojal och kan vara mycket samarbetsvillig En Dvärgpinscher har oftast ett mycket gott självförtroende och tar många gånger plats som ledare tillsammans med andra hundar, trots att de kanske är både äldre och större. Dvärgpinschern trivs bäst i ett nära samspel med sin familj. Den vill således inte känna sig utanför de aktiviteter familjen förtar sig. Det är därför viktigt att tidigt påbörja ensamhetsträning i mycket, mycket korta doser, gärna flera gånger dagligen. Till en början räcker det med några sekunder, gärna så ofta som möjligt för att successivt utökas. Dvärgpinschern är lekfull högt upp i åren och mognar sent, först vid 3-4 års ålder kommer den till sin verkliga rätt. Även om Dvärgpinschern redan vid 2 års ålder känns relativt färdig vittnar många Dvärgpinscherägare om att det skett ytterligare en mognadsförändring efter 3 års ålder. Med barn kan Dvärgpinschern vara helt underbar, men den accepterar ingen orättvis behandling med ojusta tag från någon, vare sig vuxen eller barn. Lämna aldrig barn ensamma med en hund och lär barnen att tyda och respektera hundens signaler och rätt till en fristad. Dvärgpinschern kräver ett visst mått av såväl fysisk som mental träning för att må bra. Det är dock viktigt för en Dvärgpinscher att lära sig att koppla av som att få aktivering. En Dvärgpinscher är en hund som ska kunna koppla av när inget händer, men som ger järnet när det gäller. Många Dvärgpinschrar säljer sin själ för en godbit och i princip finns det inga gränser för vad en Dvärgpinscher kan lära sig. Man kommer emellertid inte lång med monotona träningsmetoder utan riklig positiv förstärkning. Dvärgpinschern vill gärna vara till lags — men, helst på sina egna villkor. Det gäller således att träna en Dvärgpinscher med fantasi och inlevelseförmåga i kombination med ett tydligt ledarskap. Som förare gäller det således att fundera ut olika sätt att motivera hunden för att få den att göra som man vill. Dvärgpinschern accepterar inte hård och okänslig behandling, vilket absolut inte betyder ett liv utan krav, men kraven ska vara anpassade så att en stolt och vacker varelse som en Dvärgpinscher kan acceptera dessa. En Dvärgpinscher fostras och lär bäst genom omväxlande lek, kel, fasthet, konsekvens, förståelse och en stor dos humor. Dvärgpinschern är lättlärd och har en snabb uppfattningsförmåga varpå det är lätt att ha för bråttom, vilket kan ge bakslag i form av en rastlös otrygg hund, eller en hund som helt enkelt tröttnar och lägger av. Kom därför ihåg att skynda långsamt och ofta gå tillbaks i träningen samt var alltid generös med beröm och belöningar. Träna aldrig långa pass med en Dvärgpinscher som snabbt kan bli uttråkad. Det är oerhört viktigt att träningen och samvaron med ledaren är så rolig och stimulerande som möjligt! Det är träningen och samvaron med föraren som ska vara det absolut roligaste och ut hundens synpunkt det mest givande i vardagen. En Dvärgpinscher vill gärna vara med i händelsens centrum och passar därför en aktiv familj bra. Det finns egentligen inget som talar emot Dvärgpinschern vad beträffar dess kapacitet att lyckas inom de flesta av hundsportens grenar. Faktum är att det finns goda föredömen inom många grenar.
Copyright © Melzo’s Kennel 2008-2020
